När man fokuserar på fel sak

Skrivet 2014-08-20 @ 10:32:00
Nu är jag frånvarande igen! Varför? Tentor såklart! Nemen jag har varit utomlands sen slutet av juli och kom hem 11 augusti och då begav jag mig direkt till Uppsala för sommarens tentaperiod. Den här omtentaperioden som verkar ha blivit obligatorisk för mig, haha. Fan vad skönt det vore att slippa skriva tentor i augusti någon sommar, det blir målet inför nästa sommar! 
 
När jag tentapluggar så lägger jag såklart ner massa energi på helt onödiga saker, typ som att googla bilder på igelkottbarn. Igår satt jag och googlade hur man kan göra bake off hemma, så att man har halvgräddade saker i frysen så att man kan få nygräddat på bara en kvart. Verkligen inte rätt sak att lägga energi på dagarna innan en tenta. Igår när jag skulle sova låg jag uppe jättelänge och funderade på om jag verkligen ska söka exjobb utomlands, jag har ju precis flyttat in i en schysst lägenhet här i Uppsala och då skulle jag behöva överge den ett halvår redan om ett år, känns lite onödigt kanske? Men hur coolt vore det inte att åka och göra exjobb på andra sidan jorden? Väldigt relevant fråga men verkligen inte rätt grej att fokusera på just nu.
 
Nu ska jag försöka vara effektiv en stund och sen ska jag till verkstaden och hämta ut min cykel som lämnades in på lagning imorse och sen blir det att trampa iväg till BMC för att plugga långt in på småtimmarna inatt! - Living the fucking dream!
 
Såhär glassigt lever jag i flyttkaoset för tillfället
 

Tiggare

Skrivet 2014-07-27 @ 23:34:02
"Grattis alla ni som ger pengar till dem rumänska tiggarna! Om ni tycker så synd om dem kanske ni kan hjälpa dem att bära ölflaken de kommer med varje kväll när de går passerar mitt hus på väg till sitt camp i skogen, ett flak väger ju faktiskt en del! De tog en liten paus nedanför vår balkong idag och öppnade varsin öl drog fram cigarettpaket. Att ge pengar till tiggarna hjälper ju inte folket i Rumänien för fem öre. Som sagt, ölkaravanen kommer runt 9 varje kväll, har sett dem sitta och kröka på torget i kista också, varmt välkomna!"

Så lyder min senaste facebookuppdatering. Samtalsämnet tiggare kommer upp hela tiden överallt och det finns ju såklart två åsikter, antingen tycker man att man ska ge dem pengar eller så tycker man det inte. Jag tycker inte att man ska ge pengar till dem och jag vet att det är en åsikt som sticker vissa personer i ögonen. Varför tycker jag inte att man ska ge dem pengar kanske man undrar då? Jo för att förra sommaren satt det en tiggerska utanför mitt jobb som kom in och ville växla in sina mynt och någon hade glömt att beställa växel så den dagen fick jag order om att låta henne växla, hon kom in och växlade in 800:- den dagen och sen sa vi stopp när hon försökte komma in igen. Hon tjänade alltså säkert 1000:- den dagen, skattefritt. Hon satt på gatan och såg ledsen ut och saknade en fot, men grejen är att varje morgon hon kom så hade hon en fot och sen snattade de gasbindor från mitt apotek och lindade upp hennes fot. Tiggarna här i stockholm brukar ta samma tunnelbana som mig ibland och de luktar så sjukt mycket tobak så att det inte går att sitta i närheten av dem, om man är så otroligt fattig kanske man inte ska lägga så mycket pengar på tobak. Tanterna som hoppar runt på käppar på dagarna använder käpparna för att bära tunga påsar över axeln på kvällarna. Nu har jag flertalet gånger sett hur de här tiggarna kommer med ölplattor och sitter och super på kvällarna och då blir jag irriterad. Skicka hem pengarna till era familjer istället för att sitta här och kröka för tiggarpengar. Och vad händer när de får massa pengar av folk? Jo de inser att det fungerar att göra såhär och det kommer skickas hit fler tiggare så att något jävla överhuvud ska tjäna mer pengar. Jag tycker inte att de lever ett värdigt liv och genom att ge dem pengar stödjer man liksom den verksamheten så att fler kommer leva ett sånt liv. Jag tror ju absolut inte att de tillslut känner att oj nu har vi så mycket pengar så nu behöver ingen tigga någonsin igen! Problemet måste lösas centralt, rumänien måste få hjälp av alla andra länder så att de kan styra upp situationen i sitt land. 
 
Det här är hur jag ser på saken, sen finns det alltid ett annat sätt att se på saken och då tycker jag hellre att man kan berätta det istället för att bli förbannad. Jag har lika mycket rätt till min åsikt som du har till din. Bli inte förbannad utan berätta istället hur du ser på det hela så kan man ha en diskussion istället, mycket givande med diskussioner! Såg nu att en bekant hade kommenterat "hejdå" och sen raderat mig på facebook, så kan man också göra men jag är som sagt lite mer för diskussioner!

Naturkatastrofen regn

Skrivet 2014-07-27 @ 17:23:06
Det är helt fruktansvärt varmt. Vid klockan två idag drog det sjukaste ovädret någonsin in över stockholm. Jag har faktiskt aldrig vart med om så mycket regn med så hårda vindar här i stockholm, vi såg inte ens ner till vägkorsningen där jag bor pga allt regn. Såg ett klipp på facebook från nedgången till skanstulls tunnelbanestation och det bara forsade ner vatten och människorna hade vatten upp till nästan knäna. Läste på svenska dagbladet att en av viking lines färjor hade slitits loss från kajen och drivit ut i vattnet, då snackar vi ordentligt oväder! Ganska sjukt egentligen hur kraftfull naturen kan vara och stockholm är ju inte direkt byggt för så mycket regn, det är kanske inte någon stad alls, så jag kan tänka mig att det är ganska gott om vatten nere i tunnelbanan och alla andra håligheter inne i Stockholm city. Bra med regn men nu är det sol igen och lika klibbigt varmt som det varit de senaste dagarna.


En sak jag la märke till på sociala medier där folk la upp bilder och videoklipp på ovädret var den stora mängden kommentarer i stil med "Ännu en anledning till att Skåne är bättre än Stockholm" och "Så kan ni ha det 08or!". För det har väl aldrig regnat i Skåne? Där blir det aldrig regn- eller snöoväder? Tyckte bara att det var lustigt att det haglade in så många ointelligenta kommentarer, haha. Sen är det ett ganska intressant fenomen det där med att man hyser så mycket agg mot personer från andra delar av landet, det är samma land och mer eller mindre samma klimat. Jag har aldrig riktigt förstått det här behovet folk har att förklara att de bor i den bästa staden och att folk i t ex stockholm är fjollor som bor i fjollträsk och förtjänar regn haha. Jag bor på ett ställe, du bor på ett annat och i framtiden kanske jag bor där och du bor här, vad är problemet? Stadsrasism skulle jag vilja kalla det, haha. Om det regnar i skåne eller norrland imorgon skulle det aldrig falla mig in att tänka "HA! Rätt åt er!" för det är som sagt sjukt ointelligent och bara jättekonstigt, haha.

Så jävla populär

Skrivet 2014-07-21 @ 19:24:59
Jag har inte gjort så mycket på kvällarna den här sommaren som jag sagt tidigare, jag har varit ganska trött och det är inte direkt så att folk har tävlat om vem som ska få äran att spendera kvällen med mig. Frånvaron av socialt liv har varit total i veckorna vill jag påstå. Igår hade jag tänkt plugga hela dagen men jag ramlade ur en limousine utanför min port kl 9 på morgonen så jag var bara trött och bakis hela dagen igår. Limousinen är en annan historia, men det är en jävligt bra story så den ska jag dela med mig av i veckan! Nu har jag iallafall bestämt att jag ska plugga efter jobbet varje dag den här veckan, funderar även på att ta ledig på fredag för att kunna sitta ostört en hel dag. Bara för att jag bestämt detta så vill folk umgås med mig i veckan, just den här veckan. Det är erbjudanden om dejter, klipphäng, after-work, elefantsafari, älgjakt osv. Nej inte riktigt så kanske, men det är iallafall tre personer som vill ha min uppmärksamhet den här veckan, hela TRE personer!
 
Well well, ska försöka plugga nu trots att jag är trött som ett as. 

När man tvivlar på sig själv

Skrivet 2014-07-15 @ 20:47:49
Sitter och har lite ångest, bara lite sådär. En kund kom idag och började ställa massa frågor om nikotin och undrade lite om varför man ska välja zonnic portionspåsar eller inte för att sluta snusa. Vi började diskutera lite och jag kom fram till att det är mycket lättare att förklara sådant för en rökare, cigaretter innehåller ju t ex tjära. Jag sa att jag helt ärligt inte vet vad det är i snus, att jag är rätt dålig på det där, och så diskuterade vi vidare. Sen berättade jag lite om hur nikotin fungerar och att det är nikotinet som gör att man vill ha mer snus eller cigg. Jag är inte så jävla påläst på ämnet nikotin och tobak och därför blev det lite jobbigt när det var två andra kunder som anslöt sig och ställde sig och lyssnade, det var som att jag var någon jävla messias som stod där och predikade. Jävligt rädd för att jag sagt nått galet och jag är rädd för att jag fick nikotin att låta alldeles för ofarligt, det är det ju såklart inte vid långvarigt bruk. Skulle vilja känna igen kunden så att jag kan haffa honom nästa gång han kommer in och vara lite mer påläst och säker på min sak, men jag har typ inget ansiktsminne och känner faktiskt inte igen folk längre. 
 
Borde ha pluggat till mina tentor nu ikväll men istället har jag suttit och läst om nikotin. Fan jag hatar den där känslan på jobbet när man blir så jävla osäker på sin egen kunskap. Kan väl säga att det är apotekarstudenter i ett nötskal, våra föreläsare har en tendens att gnälla på att vissa aldrig lär sig och då tar hela jävla kursen åt sig och så blir man osäker...

Jävla bulle

Skrivet 2014-07-14 @ 21:34:00
Jag har börjat gå på 5:2, har mina fastedagar på måndagar och torsdagar. När det är slitigt på jobbet vill jag gärna smälla i mig godis och unna mig riktigt jävla god mat när jag kommer hem. Är dock imponerad över min inre styrka som ser till att jag än så länge inte fallit för någon frestelse under mina fastedagar och klarat av att hålla gränsen på 500 kcal om dagen. Blev lite ledsen när jag kom till jobbet imorse och såg ett stort fat i fikarummet fyllt med muffins, geléhallon och bullar "DAMN YOU BULLJÄVEL!" var ungefär vad jag kände, haha. Men för att få min del av frosseriet så tog jag och plastade in en muffins när ingen såg och stoppade ner i min väska, så att jag kan äta den efter lunchen imorgon, hahahaha. Den ligger kvar i väskan, lagom platt, nästintill oidentifierbar... ser ut som att jag har plastat in lite bajs faktiskt.

Nu drack åt jag en Allévo chokladshake till middag, måste sluta vara så lat och faktiskt steka på lite kyckling så att jag kan känna att jag faktiskt äter. Sen tröstade jag mig genom att plocka ihop världens godaste matlåda till lunchen imorgon, nu är jag nöjd och jag ser fram emot lunchen imorgon!

Tänkte bara tillägga att jag testar 5:2 nu för bättre hälsa. Har levt enligt 5:2 i fyra veckor och hittills har jag gått ner ca ett kg i veckan och jag mår allt som allt väldigt bra. Kan ha att göra med att jag intresserar mig lite mer för vad jag trycker i mig och inser att en fyra chipspåsar i veckan kanske inte är den bästa livsstilen, haha.
 
Såhär pigg såg jag ut när jag kommit hem från jobbet min första fastedag, haha. Mycket lättare idag!
 

Omplacerare

Skrivet 2014-07-14 @ 20:23:00
Måndag igen. Brukar inte känna någon speciell fasa över måndagar men det kanske beror på att mitt studentliv inte innebär början på en hård arbetsvecka när det blir måndag. Nu när jag jobbar så kan jag dock känna lite matthet inför en ny arbetsvecka. Jag har varit på mitt jobb i fyra veckor nu och det är ett stort apotek, börjar känna mig lite avtrubbad, känner att jag aldrig kommer hinna åstadkomma det som jag hade som mål att göra när jag började jobba där i juni. Den här veckan är chefen på semester och en annan farmaceut är på plats och håller läget under kontroll. I fyra veckors tid har jag städat, sorterat, ordnat upp, byggt hyllor och kampanjbord (har såklart jobbat med egenvårdsrådgivning också) och så kommer den här inlånade tjejen idag och föreslår att vi ska bygga om i butiken. Jag kände hur jag visade ungefär lika stor entusiasm som en sten ute i skogen, det börjar kännas som att jag jobbar med att flytta saker mellan två olika positioner dagarna i ända. Men det var bara att ta ett djupt andetag och ta tag i det hela, så idag har vi möblerat om igen. Hoppas chefen gillar det, om jag måste göra om allting på måndag får jag nog ett psykotiskt utbrott.
 
Om jag får ett psykotiskt utbrott ska jag springa ner och krama kossorna på järvafältet som jag promenerade förbi igår. Min promenad var en powerwalk på en mil. YES, då fick jag det sagt!
 

Allt som har hänt

Skrivet 2014-07-12 @ 17:27:08
Jag är sämst! Jag har återigen varit upptagen med livet och har isolerat mig lite från internet och dess sociala medier. Okej det är väl lite av en lögn men jag har uppdaterat mycket mindre på facebook på sistone och varit helt frånvarande från bloggen. Det är ganska skönt att alla inte vet precis var jag är och vad jag gör hela tiden, haha. Mina föräldrar förföljer ju mig här på bloggen har jag förstått, mamma ringde nämligen för att höra hur det var med mig när jag varit frånvarande från internet ett tag. Jag känner att mina föräldrar kan sluta stalka mig på internet och faktiskt lyfta upp telefonen om de vill veta hur jag mår i framtiden. Låt mig ha bloggen ifred!
Det har iallafall hänt väldigt mycket sen vi hördes av sist, jag och ni där ute i cyberspace. Jag har fått en lägenhet i Uppsala och sagt farväl till det glassiga korridorslivet, jag har klarat en tenta som jag kämpat med i flera terminer (score!), jag har börjat jobba på ett apotek inne i stan, jag har blivit omvald till arbetsmarknadsansvarig så jag sitter kvar på den posten i ytterligare ett år, jag har varit i Torre del Mar på spanska solkusten, jag har köpt tågbiljetter till oslo och struntat i att åka dit, jag har hoppat på 5:2 tåget i jakt på inre lycka och återupptäckt ett gammalt album av Maroon 5.

Ser att jag har 6 obesvarade kommentarer här på bloggen så jag känner att jag måste börja besvara dem. Jag har inte så mycket till socialt liv för tillfället, jag jobbar 10-18 alla vardagar och sen gör jag nästan aldrig någonting efter jobbet. Med andra ord så pratar jag inte så mycket med folk längre, förutom kallprat med kunder och kollegor, så jag kan ju lika gärna skriva lite här. 

Överlevde valborg

Skrivet 2014-05-04 @ 23:03:55
Hej hopp!
Jag överlevde valborg här i Uppsala! Blev en fyradagars men den sista dagen var jag helt nykter, och på självaste valborg blev det inte så himla mycket dricka faktiskt. Nu ska vi inte sitta här och prata om hur mycket alkohol jag har druckit nu för då får jag inga jobb i framtiden, eller? Hade iallafall fruktansvärt kul på valborg som såg ut såhär;

- Kvalborg; Såg Svenska björnstammen på Östgöta Nation och studsade runt som att jag var hög på livet med massa vänner vi träffade där. Sen gick vi vidare till stockholms nation och dansade vidare där när spelningen var slut. 
- Valborg; Käkade frukost med massa brudar hemma hos en tjej, sen satt vi i slottsparken en timme innan vi gick på champagnegalopp och sprutade ner varandra med sliskigt bubbel och dansade som galningar. Efter det blev det en dusch, parkhäng, hemmafest och fyllekäk.
- 1 maj; Sa hejdå till min kompis som åkte tillbaka till stockholm och sen satt jag hemma med sådan kemisk ångest att jag inte visste vad jag skulle ta mig till. Sedan tog jag tag i mig själv och gick på födelsedagsfika och sen Räkan på göteborgs nation. En fulsittning där man frossar räkor, sjunger som idioter, dansar räkandansen och hoppar på stolarna. Räkan var absolut det roligaste denna valborg!
 
Nu såhär efter valborg har jag påbörjat ett valborgslöfte om att ta tag i mig själv och min kropp. Jag ska försöka stressa mindre och ha en mer strukturerad vardag och ta mig tid att sitta ner i lugn och ro när jag ska äta. Jag har varit och tränat idag och 2 maj rensade jag ur alla snabba kolhydrater som smugit sig in i mitt hem för nu ska jag detoxa från kolhydrater, har smällt i mig så mycket socker på sistone att det är sanslöst. För att kunna tillfredställa min hjärna som skriker efter kolhydrater nu har jag gjort LCHF pannkakor och en äppelpaj (hittade inga rabarber) gjord på kokos- och mandelmjöl. Jag har ju kommit fram till att jag inte bara är allergisk mot laktos utan även mot vete, därför kollar jag väldigt mycket på lchf recept och sen modifierar jag om dem lite och byter ut lite grädde mot keso osv. 

Fetto

Skrivet 2014-04-20 @ 20:14:00
Hej vänner och annat folk jag inte känner!
Jag tänkte bara meddela att jag lever, någorlunda iallafall! Har haft upp över öronen att göra sen i slutet på mars och nu har jag tenta på tisdag och dagen innan valborg. Lever som en liten gris där alla dygn ser likadana ut: Upp, stoppa ner frukost i väskan, iväg och plugga, plugga plugga. Hem vid ca 22 och varva ner en timme och sen är det läggdags igen för att göra om allting nästa dag. Och av nån jävla anledning trycker man ju i sig så jävla mycket skit när man pluggar, första dagen hade jag fan nånting i käften konstant även fast jag egentligen inte ville. Imorgon ska jag överleva helt utan godis och andra kolhydrater har jag bestämt, det här måste få ett slut.
 
Ja men nu vet ni det, att jag lever och jobbar hårt med att bli fet. Jag hör av mig när jag lever ett värdigt liv igen!
 
 

Himla synd om mig

Skrivet 2014-03-19 @ 18:20:07
Igår var jag tvungen att avbryta dagen och gå hem och kurera mig i sängen. Blev förkyld som ett brev på posten efter min stora dag i torsdags. Så fort dagen började lida mot sitt slut började jag känna mig hängig men jag förträngde det för att kunna fira segern och nu får jag betala för det. Idag har jag suttit i sängen med min macbook hela dagen. Känns inte riktigt som att jag har tagit det lugnt eftersom jag jobbat hela dagen ändå. Håller alla tummar och tår för att jag ska må bättre imorgon för då är det möte över lunch och på kvällen ska jag på en middag med annat folk från klubbmästarkonventet och sen åker jag hem till Stockholm och sover för att jag tänkte fixa naglarna på fredag morgon. Som ni märker vill jag bara vara frisk imorgon för att jag ska göra roliga saker och sen har jag faktiskt en rolig helg att se fram emot så jag vägrar vara sjuk.
 
Jag brukar inte bli så ynklig när jag är sjuk, jag brukar bli fruktansvärt irriterad på alla killar som får "manflu". En kille i styrelsen jag sitter i ringde en dag och berättade att han åkte hem istället för att komma på mötet, han hade nämligen lunginflammation. Han hade varit på kårhuset två timmar innan och då var han lite småsnuvig. Två timmar senare ringer han alltså och säger att han har lunginflammation, det ringer han och säger under sin cykeltur hem. Haha jag höll på att bli tokig på människan, han var ju bara lite förkyld. Lunginflammationen gick över av sig själv på två dagar, hahaha. 

Jag har nog drabbats av någon manflu nu, eller jag är så jäkla förkyld att jag hostat mig helt hes. För alla er som vill veta så hostade jag så mycket att jag spydde i handfatet idag, då blev jag ledsen. Jag gick och la mig i sängen för att försvinna men då kände jag att jag hade alldeles för mycket slem i luftvägarna, jag fick inte ordentligt med luft, så jag reste mig upp för att få tillbaka till badrummet. När jag reste mig upp lyckades jag slå i fotknölen i mitt sängbord och föll ohämmat in i dörrkarmen samtidigt som jag välte papperskorgen. Nu sitter jag mest och är förbannad med en halv burk ansiktskräm under näsan för att det är så torrt och irriterat. Tycker så synd om mig själv att jag då och då börjar garva åt mig själv, jäkla skitförkylning. 

Tänkte bara säga att det skulle kännas mycket bättre om någon mer tyckte synd om mig!

Jag vet att jag är bra, det räcker

Skrivet 2014-03-17 @ 23:28:40
Fyfan vad jag är trött på folk som inte kan göra annat än att använda internet till att förklara hur jävla bra dem är. Folk som är så sjukt nöjda med sig själva och med bedrifter som jag ser som en piss i havet. Det kanske betyder att jag satsar jävligt högt och inte nöjer mig med mindre eller så hatar jag bara folk och är allmänt bitter. Jag förstår mig tyvärr inte på folk som sitter på internet och snackar om att dem ska färga håret eller göra en tatuering i flera veckor innan det är dags, v-e-c-k-o-r. Händer det absolut ingenting av värde under de där andra veckorna eller? Haha. Jag tycker att allt såntdär jävla klappar-mig-själv-på-axeln är lika irriterande som mitt eksem på hälsenan och det är jävligt irriterande ska jag säga.
 
Själv vet jag att jag är jävligt bra, jag behöver inte skriva om det varenda dag för att övertala andra människor om det, haha. Nej men helt ärligt, jag är inte avundsjuk på folk som måste berömma sig själva hela dagarna. Jag har avklarat tre fjärdedelar av mitt mandat som arbetsmarknadsansvarig på kåren och jag har tecknat två helt nya avtal med nya sponsorer, fått in den högsta sponsorsumman för vår arbetsmarknadsdag och genomfört den där arbetsmarknadsdagen med bravur. Jag är helt chockad över hur bra folk tyckte att det var, hur kunde det ha varit dåligt var ungefär vad jag tänkte. Men folk var väldigt nöjda och flera HR personer kom fram till mig personligen och sa att de var otroligt imponerade och att de väldigt gärna ville lägga vantarna på mig när jag fått min legitimation. Jag tittade mystiskt åt sidan och sa "Det är en kostnadsfråga." Hahaha, nej så gjorde jag ju absolut inte, men det är lite så det är faktiskt! Sen fixade jag sommarjobb över sms, det lönar sig att jobba flitigt inom ett företag och bli uppmärksammad av högt uppsatt folk, i sommar får jag jobba på apotek inne i city och det är jag glad över!
 
Nu sitter jag och tänker på alla HR människor som säger att de letar efter information i bloggar, twitter och allt såntdär. Det står ju överallt att man blir googlad och facebookad när man söker ett jobb. Då kanske någon hittar det här inlägget ikväll, om en vecka eller om fyra år. Jag hör om folk som börjar radera sig själva från internet när de har fått någon hög position inom t ex kåren eller söker jobb men jag vägrar radera mig själv för en sån grej. Jag vet att jag är bra och det vet jag att det finns en hel del människor där ute i arbetslivet som tycker också. Jag är mig själv till fullo och det är ett vinnande koncept!

Trött och citerad

Skrivet 2014-03-10 @ 22:50:39
Jag är mitt uppe i det värsta kaoset någonsin rent tidsmässigt. Jag ska skriva en tenta på onsdag och på torsdag är det dagen med stort D, dagen jag har planerat och slitit arslet av mig för sen i september, Pharmada - Sveriges största arbetsmarknadsdag för farmaceuter. Tentaplugget har blivit extremt lidande men jag ska leva ytterst ovärdigt det kommande dygnet och hoppas på ett mirakel. Sen ska jag ta mig igenom alla förberedelser på onsdag kväll och försöka delegera ut arbete utan att bli den största ragatan i Uppsala. Sen ska jag svassa runt en hel dag och låtsas som att allt har gått lätt som en plätt och att jag inte alls är så slut att jag vill lägga mig ner och sova under en rutten filt i en vecka. 

Fick ett samtal på jobbtelefonen från Svensk farmaci idag, sen kom jag hem och var väldigt citerad i en artikel på deras förstasida. Inte en enda gång under samtalet framgick det att det var en intervju, det tycker jag var dåligt. Credd till journalisten som har lyckats omvandla mitt ovårdade vardagstal till ordentliga meningar, är dock inte helt nöjd med ordvalet "dödfött" haha, hade jag nog inte sagt om jag visste att det var en intervju. Min kompis läste artikeln när vi pratade i telefon och började asgarva åt att det är just så jag uttrycker mig. Fest.
 
http://svenskfarmaci.se/arbetsliv/fortsatt-lagt-intresse-fran-industrin/

Krislådan

Skrivet 2014-02-25 @ 23:20:13
Att sitta i styrelsen för en organisation innebär inte enbart jobb med organisationens drift. Imorse fick vi alla ett mail om att en av våra medlemmar gått bort i en bilolycka. Under dagen har vi fått fram mer och mer information. Jag skulle få ett sms med namnet på den avlidne eftersom vi inte ville skriva ut detta i vår mailkonversation. Jag satt där och väntade på smset och hoppades innerligt att det skulle vara ett namn jag inte kände igen. Jag fick smset, jag visste vem det var. Jag vet vem killen var, vi pratade någon enstaka gång men jag påstår inte att vi var vänner. Men jag vet vem han var och jag vet att han var sjukt trevlig och jävligt glad hela tiden. Hela dagen har varit någorlunda udda för alla har liksom varit tagna av det hela, jag kände inte honom men om det hade varit en relation närmare mig hade jag förmodligen dött av sorg. 
Jag tänker inte skriva ut några detaljer av ren respekt och imorgon ska vi sätta upp ett minnesbord i hans ära på kårhuset som får stå kvar veckan ut. Jag for ner på stan idag och köpte blommor, fotoram och en minnesbok som folk kan skriva sina hälsningar i. Sånna saker ska finnas i en krislåda som vi har snackat om ett tag på kåren. Första gången jag hörde det var i augusti, den har fortfarande inte ordnats. Igår var vi på en utbildning och krislådan kom på tal, folk undrade vad i helvete en krislåda var och jag förklarade att det är en låda med en fotoram, ett ljus, en bordsduk, en minnesbok osv för att kunna ta fram om någon inom kåren eller väldigt nära till kåren avlider. Imorse kom mailet. Det är banne mig sista gången jag pratar om den där krislådan. Jag köpte dubbla saker av allt för att det ska finnas en intakt krislåda i framtiden, jag hoppas att den aldrig kommer till användning igen.
 
Vila i frid.

Börjar återhämta mig från förra helgen

Skrivet 2014-02-13 @ 10:48:17
Tjena!
Idag är det torsdag och jag börjar äntligen känna mig som en människa igen efter helgens bravader. I helgen åkte jag och lillebror upp till vår storebror i Mora för en spårad helg. Vi var bjudna till en skogsfest som 8-10 killar hade dragit ihop. Man cashade in 200:- på ett konto och så skulle de fixa partytält, ljud och ljus någonstans i skogen. 
Vi åkte upp i fredags och möttes av bror och hans kompisar vid tåget, sen öppnades ölburkarna snabbare än jag hann ställa ner väskan i brorsans hall. Jag såg inte riktigt poängen med att supa ner mig på fredagen när det stora kalaset var på lördagen så jag fick brumma runt i 745an bror tagit över från pappa dagen efter. Mina bröder började kröka direkt på morgonen på lördagen eftersom jag skulle köra, sen skulle vi ner på stan och fixa massa saker och fan vad jag garvade när jag såg hur alkoholen började gå ur dem och de blev så sjukt otåliga och irriterade på allting.
 
Sen blev det iallafall ett jävla kalas på lördagen som resulterade i att jag tappade både körkort och visakort och som om det int evore nog så har jag en spricka i näsbenet, haha. Jag återkommer med mer information om helgen, måste jobba lite nu!

 

Pharmaboys for the win

Skrivet 2014-02-04 @ 00:01:14
Idag var det massa killar på kåren som skulle på "möte" på kvällen och jag förstod ingenting och brydde mig inte i det heller. Sen inser jag plötsligt att alla killar som satt runt omkring mig skulle på samma möte och jag förstod att de höll på att planera något. Lite nyfiken blev jag men inte så att jag hoppade upp och ner i stolen som jag vet att en av killarna garanterat kommer att säga i efterhand. Jag fick höra för två veckor sen att det var något fuffens på gång och att jag skulle bli inblandad när allt var officiellt, jag nöjde mig med det. 

När jag och två tjejer gick hem från kårhuset idag gick vi och spekulerade i det där och jag sa att vi minsann också borde göra något hemligt event, en dammiddag! Och tvinga killarna att servera! En halvtimme efter att jag kommit hem fick jag en invite till ett event på kårhuset om lite mer än en månad. DAMMIDDAG! Det är ett gäng på typ 12 killar som gått ihop och planerat in en dammiddag på internationella kvinnodagen och har bjudit in oss tjejer! Eller ja oss tjejer och oss tjejer, vi är 100 tjejer som är inbjudna! "We love girls, especially pharmagirls! och nu ska vi pharmaboys bjuda er på middag!"
 
Så jävla kul! Fina pojkar det där!

Svar på kommentar; gymnasiet

Skrivet 2014-01-29 @ 13:41:30
"Hej 
Jag har läst din blogg nu ett tag och jag måste säga att den är väldigt bra och ger mig motvation att fortsätta kämpa med gymnasiet, för jag vill nämligen söka till apotekarprogrammet. 
Jag går i tvåan nu och mår konstant dåligt över att jag inte får höga betyg, är så himla rädd att mina betyg inte kommer räcka efter gymnasiet.. 
Har du några tips på hur man kan klara av gymnasiet på bästa sättet , hur gjorde du när du gick i gymnasiet? och hur mycket räckte det för dig att komma in. 
kram <3"
 
Hej,
Vad roligt att du blir motiverad av min blogg och att du vill söka till apotekarprogrammet! 
När jag tittar tillbaka på min gymnasietid så blir jag irriterad över hur stressad jag var under de tre åren och all den här betygshetsen som fanns. Det är inte konstigt att man är kontant stressad under gymnasiet eftersom man läser alla jävla ämnen samtidigt och om man är ambitiös känner man press över att man måste få högsta betyg i varenda kurs. På min tid hade vi IG-MVG systemet, jag tror den här betygshetsen är ännu värre med de nya bokstavsbetygen faktiskt. 
Jag pluggade röven av mig i gymnasiet men fick bara G i Fysik B och Engelska B. I fysik hade jag fått VG om jag hade fått fyra poäng mer på något prov under de tre terminerna vi läste kursen, fyra jävla små poäng hängde det på. I engelska fick jag VG på hela nationella provet men min lärare tyckte inte om mig så jag fick G. Jag kan helt seriöst skylla mitt betyg på att han inte tyckte om mig för han satt och ljög för mina föräldrar på ett utvecklingssamtal om att alla lärare hade problem med mig och när pappa började ställa jobbiga frågor så erkände han att det faktiskt bara var han som hade problem med mig. Jag kämpade sjukt hårt i gymnasiet och fick bland annat magkatarr av all stress och så gick jag ändå inte ut med toppoäng. Jag kom in på apotekarprogrammet på mitt högskoleprov och då blev jag ännu mer irriterad över att jag stressade upp mig så mycket i gymnasiet, jag hade ju kommit in ändå eftersom mina gymnasiebetyg inte spelade någon roll alls, haha.
Jag vet inte hur intaget har ändrats nu men när jag sökte så låg intaget på betygen runt 17-18 och på högskoleprovet runt 1.0. 

Mitt råd till dig är att sluta stressa inför framtiden, man mår bara sjukt dåligt över det. Gör ditt bästa i skolan men kom ihåg att dina gymnasiebetyg inte är allt som räknas här i världen. Gör högskoleprovet, börja göra det så fort som möjligt. Man kan göra högskoleprovet en gång per termin och oftast får man mycket bättre resultat andra gången så det är bara att börja skriva dem så har man hunnit göra dem några gånger innan studenten och har ett schysst resultat att söka in med.
Lycka till!

21 dagar av ångest

Skrivet 2014-01-24 @ 14:43:26
Dag 21 av detta tentaplugg. Imorgon skriver jag den andra tentan och sen är det över för denna gång. Sitter och pluggar med två värmlänningar, vi brukar ha samma omtentor haha. 
Efter tentan imorgon ska jag dra en vända på stan och köpa något fint till mig själv, alldeles för mycket alkohol och antagligen nått annat meningslöst. Sen ska jag hem och städa, både mitt rum och mig själv... Sen kommer min projektgrupp hem till mig för ett möte och sen får de som vill stanna kvar på middag och bevittna när jag påbörjar min fylla. När tiden är mogen ska jag ut, skiter i med vem, och gå på norrlands nation som har öppet till 04 imorgon. Jag har fått KK-kort som innebär att man får gå förbi kön och gå in gratis på alla nationer, ska bli helt fantastiskt att få inviga det kortet imorgon, slutköat år 2014 säger jag bara!
 
Nä nu ska jag och värmland gräva ner oss igen!
 
 

Väckt av posten

Skrivet 2014-01-21 @ 11:20:22
Tror definitivt att jag måste ändra min dygnsrytm lite. Imorse vaknade jag till av ett jäkla ljud och så låg jag helt lost i sängen några sekunder och undrade "Vad händer? Vad vill någon mig? Hörde jag ett ljud?" och sen slog det mig att det måste ha varit dörrklockan. Yrvaken flyger jag upp ur sängen och drar på mig första bästa kläder jag kommer åt, blev världens största mjukisbyxor och en Uppsala Universitet-tröja. Sen spatserade jag ut mot korridorsdörren med ögonen uppspärrade till max för att försöka mörka att jag låg och sov. Utanför dörren stod en man från posten med ett paket till mig, måste de verkligen komma halv nio på morgonen? Haha

När jag öppnade dörren fortsatte jag ju att låtsas som att jag varit uppe hur länge som helst och postmannen frågade "Sandra Ingel?" och vad jag minns så bara skrek jag rätt ut "Jaaaaa!" och försökte låta jättetrevlig och glad "Här är ett paket till dig" och jag fortsatte "Men ÅH så roligt! TACK så jätteeeemycket!", postmannen kollade lite konstigt på mig innan han gick iväg och jag vände mig om med ett helt annat ansiktsuttryck än vad jag hade när jag pratade med honom, traskade in på mitt rum och föll tillbaka ner i sängen som en klubbad säl. Har fortfarande lite ångest över hur falsk och äcklig jag var när jag försökte övertyga postmannen om att jag varit uppe i flera timmar, han bryr sig väl inte? Haha.

Hittade ett fint fönster...

Skrivet 2014-01-17 @ 12:45:15
... i soprummet!

Tidigare inlägg
RSS 2.0