Himla synd om mig

Skrivet 2014-03-19 @ 18:20:07
Igår var jag tvungen att avbryta dagen och gå hem och kurera mig i sängen. Blev förkyld som ett brev på posten efter min stora dag i torsdags. Så fort dagen började lida mot sitt slut började jag känna mig hängig men jag förträngde det för att kunna fira segern och nu får jag betala för det. Idag har jag suttit i sängen med min macbook hela dagen. Känns inte riktigt som att jag har tagit det lugnt eftersom jag jobbat hela dagen ändå. Håller alla tummar och tår för att jag ska må bättre imorgon för då är det möte över lunch och på kvällen ska jag på en middag med annat folk från klubbmästarkonventet och sen åker jag hem till Stockholm och sover för att jag tänkte fixa naglarna på fredag morgon. Som ni märker vill jag bara vara frisk imorgon för att jag ska göra roliga saker och sen har jag faktiskt en rolig helg att se fram emot så jag vägrar vara sjuk.
 
Jag brukar inte bli så ynklig när jag är sjuk, jag brukar bli fruktansvärt irriterad på alla killar som får "manflu". En kille i styrelsen jag sitter i ringde en dag och berättade att han åkte hem istället för att komma på mötet, han hade nämligen lunginflammation. Han hade varit på kårhuset två timmar innan och då var han lite småsnuvig. Två timmar senare ringer han alltså och säger att han har lunginflammation, det ringer han och säger under sin cykeltur hem. Haha jag höll på att bli tokig på människan, han var ju bara lite förkyld. Lunginflammationen gick över av sig själv på två dagar, hahaha. 

Jag har nog drabbats av någon manflu nu, eller jag är så jäkla förkyld att jag hostat mig helt hes. För alla er som vill veta så hostade jag så mycket att jag spydde i handfatet idag, då blev jag ledsen. Jag gick och la mig i sängen för att försvinna men då kände jag att jag hade alldeles för mycket slem i luftvägarna, jag fick inte ordentligt med luft, så jag reste mig upp för att få tillbaka till badrummet. När jag reste mig upp lyckades jag slå i fotknölen i mitt sängbord och föll ohämmat in i dörrkarmen samtidigt som jag välte papperskorgen. Nu sitter jag mest och är förbannad med en halv burk ansiktskräm under näsan för att det är så torrt och irriterat. Tycker så synd om mig själv att jag då och då börjar garva åt mig själv, jäkla skitförkylning. 

Tänkte bara säga att det skulle kännas mycket bättre om någon mer tyckte synd om mig!

Jag vet att jag är bra, det räcker

Skrivet 2014-03-17 @ 23:28:40
Fyfan vad jag är trött på folk som inte kan göra annat än att använda internet till att förklara hur jävla bra dem är. Folk som är så sjukt nöjda med sig själva och med bedrifter som jag ser som en piss i havet. Det kanske betyder att jag satsar jävligt högt och inte nöjer mig med mindre eller så hatar jag bara folk och är allmänt bitter. Jag förstår mig tyvärr inte på folk som sitter på internet och snackar om att dem ska färga håret eller göra en tatuering i flera veckor innan det är dags, v-e-c-k-o-r. Händer det absolut ingenting av värde under de där andra veckorna eller? Haha. Jag tycker att allt såntdär jävla klappar-mig-själv-på-axeln är lika irriterande som mitt eksem på hälsenan och det är jävligt irriterande ska jag säga.
 
Själv vet jag att jag är jävligt bra, jag behöver inte skriva om det varenda dag för att övertala andra människor om det, haha. Nej men helt ärligt, jag är inte avundsjuk på folk som måste berömma sig själva hela dagarna. Jag har avklarat tre fjärdedelar av mitt mandat som arbetsmarknadsansvarig på kåren och jag har tecknat två helt nya avtal med nya sponsorer, fått in den högsta sponsorsumman för vår arbetsmarknadsdag och genomfört den där arbetsmarknadsdagen med bravur. Jag är helt chockad över hur bra folk tyckte att det var, hur kunde det ha varit dåligt var ungefär vad jag tänkte. Men folk var väldigt nöjda och flera HR personer kom fram till mig personligen och sa att de var otroligt imponerade och att de väldigt gärna ville lägga vantarna på mig när jag fått min legitimation. Jag tittade mystiskt åt sidan och sa "Det är en kostnadsfråga." Hahaha, nej så gjorde jag ju absolut inte, men det är lite så det är faktiskt! Sen fixade jag sommarjobb över sms, det lönar sig att jobba flitigt inom ett företag och bli uppmärksammad av högt uppsatt folk, i sommar får jag jobba på apotek inne i city och det är jag glad över!
 
Nu sitter jag och tänker på alla HR människor som säger att de letar efter information i bloggar, twitter och allt såntdär. Det står ju överallt att man blir googlad och facebookad när man söker ett jobb. Då kanske någon hittar det här inlägget ikväll, om en vecka eller om fyra år. Jag hör om folk som börjar radera sig själva från internet när de har fått någon hög position inom t ex kåren eller söker jobb men jag vägrar radera mig själv för en sån grej. Jag vet att jag är bra och det vet jag att det finns en hel del människor där ute i arbetslivet som tycker också. Jag är mig själv till fullo och det är ett vinnande koncept!

Trött och citerad

Skrivet 2014-03-10 @ 22:50:39
Jag är mitt uppe i det värsta kaoset någonsin rent tidsmässigt. Jag ska skriva en tenta på onsdag och på torsdag är det dagen med stort D, dagen jag har planerat och slitit arslet av mig för sen i september, Pharmada - Sveriges största arbetsmarknadsdag för farmaceuter. Tentaplugget har blivit extremt lidande men jag ska leva ytterst ovärdigt det kommande dygnet och hoppas på ett mirakel. Sen ska jag ta mig igenom alla förberedelser på onsdag kväll och försöka delegera ut arbete utan att bli den största ragatan i Uppsala. Sen ska jag svassa runt en hel dag och låtsas som att allt har gått lätt som en plätt och att jag inte alls är så slut att jag vill lägga mig ner och sova under en rutten filt i en vecka. 

Fick ett samtal på jobbtelefonen från Svensk farmaci idag, sen kom jag hem och var väldigt citerad i en artikel på deras förstasida. Inte en enda gång under samtalet framgick det att det var en intervju, det tycker jag var dåligt. Credd till journalisten som har lyckats omvandla mitt ovårdade vardagstal till ordentliga meningar, är dock inte helt nöjd med ordvalet "dödfött" haha, hade jag nog inte sagt om jag visste att det var en intervju. Min kompis läste artikeln när vi pratade i telefon och började asgarva åt att det är just så jag uttrycker mig. Fest.
 
http://svenskfarmaci.se/arbetsliv/fortsatt-lagt-intresse-fran-industrin/
RSS 2.0