Värdparet

Skrivet 2013-12-30 @ 23:42:49
Idag har jag typ spenderat hela dagen med att förbereda inför en nyårsmiddag imorgon. Jag har vart med och bestämt menyn, lagat förrätt och efterrätt på egen hand, gjort ett programblad/menyblad, vikt servetter till dukningen, handlat all mat osv men jag räknas ändå inte som en av värdarna. Här i stockholm är det någon himla grej om att folk är "vi" och inte "jag". Nu menar jag inte att varenda par sitter ihop som siamesiska tvillingar men jag menar bara att det är väldigt mycket mer sånt här än i Uppsala. När det anordnas fester, middagar eller liknande så är det alltid ett par som är värdar, ett värdpar, inte en person eller typ två kompisar, det är alltid ett värdpar. Lite irriterande kan jag tycka att det är med all den här hetsen om värdpar hit och dit. Jag föreslog t ex att vi skulle servera varmrätten på tallrikar men då sa min kompis, som är en i värdparet, att det är bättre med ett gående bord för om man ska servera på tallriken blir det så jobbigt för värdparet. Då kände jag bara att oj vad jag inte fixar den här pargrejen, jag har hjälpt till med det mesta inför middagen nu och ska dit tidigt imorgon, varför skulle jag inte kunna hjälpa till under middagen? Varför är det bara värdparet det är jobbigt för?

Nu låter jag jättebitter och det är inte meningen, jag har bara tänkt lite på den här pargrejen för jag har typ hela julen hittat på saker med kompisar och deras respektive. Man känner sig jävligt ensam i den här stora staden. Det ska bli soft att åka tillbaka till Uppsala där alla är ensamma och räknas som EN person haha. Men missförstå mig rätt, det kommer bli jättetrevligt på middagen imorgon men jag har lite ångest över att vi är typ tre personer på middagen som inte har någon partner och festen vi ska till sen är typ fylld med massa par bara, haha. 
 
Här är en bild på katten i huset som sprang runt och terroriserade när vi preppade maten idag
 
Kommentarer

Kommentera mitt inlägg här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Hemsida/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0