Idag grät jag nästan på jobbet

Skrivet 2009-09-28 @ 20:06:08
(Varning för långt inlägg men antagligen roande för er som inte jobbar på donken)

Idag var en riktig skitdag. Jag hade gråten i halsen och kämpade verkligen för att inte släppa ut det där bakom kassan. Min första gäst ska betala sin meny med en femhundring klockan elva. Vid elva brukar vi precis ha kommit igång med växeln så att vi kan ta emot femhundringar men nu hade vi verkligen inga hundralappar. Gästen blev skitförbannad på mig, som om jag är värsta banken. "Klockan är elva, och ni har ingen växel!?" "Ni måste ju ha tjänat in 400 spänn sen ni öppnade!" Ja självklart har vi tjänat 400 spänn men du är ju inte den första som betalar med en femhundring. Folk måste ju förstå att växeln tar slut när folk ska köpa en cheeseburgare eller en meny för 50 kronor med femhundringar. Och han skällde ut mig som fan för det, herregud jag hade precis börjat? Ville han att jag skulle sätta mig ner bakom kassan och skita ut hundralappar eller? Sen sa han att han var tvungen att äta så att isf så ville han ha växeln i tjugor. Fine, vi började skrapa ihop tjugor från kassorna men då tog han sin femhundring och sa att han skulle gå någon annanstans. Ja men gå då!

Sen kom två barn och en mamma. Den yngsta tjejen beställde först, hon sa såhär: "Ett 6-pack nuggets... ett meal alltså" och sen så beställde den andra dottern och sen mamman. Jag tog betalt och plockade ihop 6-pack menyn och de andras mat. Sen frågar mamman om det där verkligen var ett happy meal. Hur skulle jag kunna veta att de kallar happy meal för meal i den familjen? Många gäster säger ju meal istället för meny. Hur som helst så gjorde jag ett återköp på hela den menyn då och tog betalt för ett happy meal istället. Jag var ju tvungen att ta bort läsk, pommesen och morötterna eftersom allt är mindre i happy meal. När jag tog mellanläsken och skulle ställa ner den vid läskmaskinen tappade jag den en cm över bänken så att den dunsade ner, jag sa "ojsan.." och sen gjorde jag en liten läsk. Bakom mig hör jag hur morsan lackar ur och ryter "Varför blir du sur för!?". Jag trodde hon pratade med sin unge så jag brydde mig inte. Sen visade det sig att det var mig hon stod och skrek till och att hon stod och tittade på mig som om hon ville döda mig. Jag såg det inte men de gjorde de andra i kassan. Herregud kvinna, lugna ner dig lite. Jag hade förstått om det var en tonåring med hett temperament liksom men nu var det här en mamma med två tonåringar?

En annan kvinna kom in och sa "När är den absolut senaste big macen gjord? För sist jag var här var den sunkig." och jag förklarade att de var ganska färska och att de absolut inte får ligga där längre än tio minuter. "Tio minuter är alldeles för länge. Gå in där bakom och fråga när den senaste är gjord!" Jag gick in och bad amanda kolla och hon kollade på den senaste och gissade på två minuter. Jag gick ut och sa det till gästen som svarade "Okej, då hoppas jag verkligen att det är två minuter. Jag tar en sån." Men vafan kom inte tillbaka hit om du är så missnöjd? Vi har inte äggklocka på precis varenda burgade så vi kan inte ge en tid exakt på sekunden.

Sen var det en annan gubbe som ville ha McFish och fisken skulle vara extra friterad. Fiskburgarna fristeras i tre minuter (tror jag) och sen piper maskinen och vill att man ska ta upp dem. Det finns ingen knapp på kassan som heter "extra friterad" heller så det var lite omständigt att få fram det till köket. Sen fick fisken iallafall friteras dubbel tid men gubben klagar ändå "jag sa faktiskt extra friterad" ja men säg hur länge den ska friteras då, och du kanske kan smaka på den först?

Jag blev tokig. Bad om rast i några minuter så att jag kunde lugna mig och äta en cheeseburgare. Sen gick det bättre. Resturangchefen var snäll och peppade mig och sa att det finns så många idioter där ute och att jag inte ska tänka mer på det.
Kommentarer

Kommentera mitt inlägg här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Hemsida/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0