Vila i frid

Skrivet 2009-06-11 @ 01:06:21

Jag tänker inte nämna några namn eftersom jag vill visa respekt mot familjen och allt jag vet har jag hört på omvägar så allt kanske inte stämmer. En kille här i Akalla tog självmord idag, han hoppade från balkongen rakt ner på gatan. Han är född -93 och hans syster är lika gammal som mig. Jag och hans syster har gått i samma skola i jag vet inte hur många år, men många. Vi känner inte varandra men jag vet vem hon är, vi hälsar inte på varandra om vi möter varandra nu för tiden. Just nu önskar jag att jag kände henne så pass bra att jag kunde gå fram och ge henne en kram och beklaga sorgen. Min lillebror umgicks med hennes lillebror i låg och mellanstadiet.

Jag och Malin följde med våra syskon till Akalla centrum och det hade redan ställts fram ljus och blommor utanför hans port. Det var så hemskt att se poliserna gå runt och spola ren marken. Det var ganska många där och det kom fler hela tiden. Det var så otroligt hemskt att höra en tjej som grät så högt att hon skrek, hon var helt panikslagen. Hon skrek att hon inte kunde förstå att han var borta, att han aldrig kommer tillbaka och att hon ville åka till sjukhuset för att få se honom en sista gång och säga hejdå.

Det kom en fotograf och fotade minnesplatsen, det var väl okej. Men sen började han fota upp på huset och då blev jag förbannad, varför måste han fota där? Ska han visa hur högt han hoppade eller? Hade sån jävla lust att gå fram till honom och be honom dra åt helvete men jag ville ju samtidigt inte störa alla som sörjde, störa stämningen liksom. Han stod där ett tag och glodde på alla men tillslut gick han därifrån, jag hoppas att han skäms.

Två tanter gick runt och tröstade alla som grät, de verkade bo i samma hus som killen. De var tydligen religiösa och försökte lugna alla. De gick upp och hämtade plastmuggar och vatten till alla som ville ha. Jättesnälla människor, verkligen!

Jag är skärrad, och jag känner inte ens familjen... förstå då hur de och alla runt om dem mår nu. Jag beklagar sorgen så mycket det bara går, jag vet inte hur jag ska reagera när jag möter systern, jag antar att jag fortsätter som vanligt och inte hälsar. Men om någon känner systern så hoppas jag att den personen kan hälsa henne att jag tänker på henne och hennes familj. Vila i frid.

Kommentarer
Postat av: Jojje_

Du ska självklart, självklart hälsa på systern..



Nåt liknande hände mig för x antal år sen.

Det var en tjej som vart påkörd i Skärholmen, jag kände inte hennes storasyster men såg henne i skolan varje dag.

Vi hälsade aldrig på varandra under de tre åren jag såg henne men hon hade ju lätt sagt "Ja dig ser jag nästan var o varannan dag i skolan ju" om jag hade nämnt nåt eller pratat med henne.



När hennes syster gick bort, och jag såg henne två veckor efter i skolan, och hon kom emot mig, så tog jag tag i hennes handled, lite chockat tittade hon på mig som ett frågetecken.. då jag fick ur mig:



-Jag vet att jag aldrig hälsat på dig, jag vet inte ens vad du heter.. men jag ville ändå på nåt sätt visa respekt och säga att jag beklagar det som hänt och att om du någonsinn skulle kunna tänka dig att behöva prata ut om nåt, så kan du ta tag i min handled när du ser att jag går förbi..



Hennes reaktion var att tårarna började rinna, mascaran på ögonen försvann även den. Hon kramade om mig, gråtandes och på nåt sätt lättad, över att en helt okänd människa, vågar komma fram och säga en sådan sak, att visa medkänsla och inte tänka "Jag känner inte ens henne..".



Hon smutsade ner min vita skjorta men det brydde varken hon eller jag oss om..

Så tro mig, gå fram till henne, och låt bara stunden ta tag i ditt ordval. För vad man ska säga, kan man inte planera i förväg, då blir det bara så fel..



Gå fram till henne, be om ursäkt så att du får hennes uppmärksamhet, och prata ut, även om hon e ensam, eller med någon. Gör det. Du och hon, lär säkert må bättre efter.



/Jojje

2009-06-12 @ 09:24:53
URL: http://blog-by-jojje.blogspot.com/

Kommentera mitt inlägg här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Hemsida/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0