Jag är för ambitiös

Skrivet 2009-02-18 @ 22:56:05
Sorry att jag inte har skrivit så mycket men det är så mycket som händer. Jag har ju på egen hand dragit igång det här med studentkryssningen. Visst kunde jag ha bett om hjälp men det kändes mer effektivt att sätta igång och göra allt istället för att hitta folk som ville hjälpa till och börja diskutera med dem. Men jag har inte blivit erbjuden någon hjälp förrens idag när det bara är ett möte kvar med alla som vill åka med. Då känns det faktiskt som att jag kan ta det mötet själv och ta åt mig lite ära.
Sen så hade vi bokat in ett möte med alla lärare som var sugna på att vara med i en lärarrevy. Men nu kan plötsligt ingen annan än jag som är insatt i själva revyn. Men jag känner liksom att jag har så mycket i hjärnan redan och det är redan en psykisk påfrestning att stå och babbla inför alla intresserade treor imorgon men nu måste jag göra samma sak med lärarna dagen efter. Jag föreslog att vi skull skjuta upp mötet eftersom jag inte vill ta det själv men det är tydligen viktigt att ha det nu, men om det är så viktigt så borde väl fler pallra sig till mötet för att hjälpa till? Nej men jag hoppas att några av de andra i studentkommittén kan hjälpa till. Jag fick ju faktiskt åka ensam på lokalvisningen för slutskivan för då var det inte heller någon som kunde följa med. Det känns som om jag offrar mig för mycket men om jag försöker säga ifrån att jag inte orkar mer, att någon annan får hjälpa till att dra lasset så blir folk irriterade. I am not freaking superwoman!

Jag vet varken ut eller in, det ända jag vet är att jag har haft huvudvärk hela veckan och det tar på krafterna. Ett migränanfall är på väg, mitt huvud är som en tickande bomb. Anfallet lär väl komma till helgen när jag slappnar av, brukar vara så.
Kommentarer

Kommentera mitt inlägg här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Hemsida/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0